Azalea

Jag är ensam med mina små i helgen och Malwa är orolig om nätterna just nu så jag tänkte sova. Känner dock att jag måste uppdatera om Azaleas framfart.
Hon har liksom de senaste två månaderna suttit på rumpan. I tisdags kväll var det som om hon tänkte "nu får det vara nog!" För helt plötsligt stod hon bredvid mig vid spisen när jag lagade mat.
Två dagar senare, i torsdags kväll började hon att krypa.
Det känns som att hon iakttagit Malwa de senaste två månaderna och lärt sig av hennes misstag för Azalea har gjort enorma framsteg de senaste dagarna! Nu står hon mot det mesta, går (lite vingligt) med stöd, och kryper mellan rummen. Inte i samma hastighet som syrran än men det går fortare hela tiden. Hon sätter sig också ner, inte faller handlöst som Malwa gjorde till en början.
Med Malwa gick det att hänga med i utvecklingen men nu är det svårt. Fast samtidigt är det otroligt roligt! Nu behöver vi inte längre bära på henne för att hon ska kunna vara med oss. Det är så skönt att hon slipper ropa på oss utan bara kan krypa fram om hon vill.
Så duktiga, mina små barn!