Matvägring VII

Nu har vi provat matvägring "på riktigt".
BVC sa att man kan matvägra men då får jag inte vara i samma rum under natten.
Eftersom övernattningslägenheten var uppbokad löste vi det så att jag sover i vårat rum medan sambo och bebis sover i gästrum/lillens rum.
När jag kom hem vid ett var det tyst. När jag släkte lampan vid halv två var det tyst. När jag somnade runt två var det tyst.
Jag skulle uppskatta att klockan var runt tre när bebis började skrika.

Jag blev helt svettig av att ligga och lyssna på skriket, tror det är biologiskt.
Det var tufft att kämpa emot känslorna som sa åt mig att kliva upp och ta över.
Halv fyra gick älskade sambon upp med bebis och gav gröt. Det sa BVC att man kan göra för då kommer bebis till slut tröttna på det. Det är tråkigt att äta gröt på natten.
Efter matning skrek han en stund till innan det tystnade. Då gick jag upp för att gå på toaletten.
Väl uppe hittade jag sambon i soffan.
När jag frågade varför sa han att bebis vaknar så fort sambon rör på sig och att lillen skriker mer om de ligger i samma säng.
Bebis ville alltså vara själv i sitt rum, konstiga bebis.
Lillen var sedan tyst till klockan sex, då gick jag upp och väckte sambon som inte hörde skriket.

Det har därefter varit tyst till för en halvtimme sedan.
Sova ut denna natt blev det alltså inte.